Hungrig...

Är en aaaning hungrig. De här pulverdieterna blir jag aldrig mätt på, men det är nog inte meningen att man ska bli heller. Man ska gå runt och vara lite halvhungrig och typ tycka att det godaste som finns är fiskpinnar, att man skulle kunna döda för fiskpinnar, bara för att det råkar vara det som Johan steker till middag. Men men, jag ger inte upp. Chokladblandningen smakar perkele men smultron-vanilj är helt ok. Så mina mål vid kl 11 och kl 17 är riktiga njutningar, de andra skulle jag kunna vara utan... Ska köra detta i två veckor, fredag och lördags-middagarna kommer jag äta. Nästa lördag gifter sig ju dessutom farsgubben så då blir det nog lite annat krubb också.

Men det är ju inte bara det här med att inte äta dåligheter, man måste ju röra på sig också. Något som jag just nu har lite problem med. Sedan en dryg vecka har jag äckligt ont i ischiasnerven (stavs det så?). Vänster rygg, rumpa och ben gör från och till vidrigt ont. Men idag tänkte jag bara strunta i smärtan och gå en promenad i alla fall ner till stan. Vägen neranför oss är fortfarande avstängd efter regnmassorna för ett par veckor sen. Detta gör att det tar en dryg halvtimme istället för 20 min att traska in till stan, men det tråkigaste är ju promenadsträckan. Min fina promenad utmed vattnet har bytts ut mot typ att slirka sig genom AstraZeneca. Betydligt tråkigare utsikt! Jag och Nellan gick iaf ner på stan. Tog en sväng in på biblioteket och kikade i lite böcker med ramsor och annat kul. Sen gick vi runt i lite affärer en stund innan vi faktiskt tog bussen hem igen, min rygg ville inte mer... Egentligen skulle vi besökt Erika och Lukas från mammagruppen idag men hennes lillkorv var sjuk så det blev inställt. Tråkigt. Men men, så är det med barn....



Finast!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0