ikkapikka

För exakt 6 månader sedan satt jag med BB-brickan i min ena hand och med vår lilla nykläckta bebis i min andra hand. Vilken häftig dag det var. Nervös som en galning hade jag varit under hela natten. Kl 7 den 13 nov skulle vi infinna oss på förlossningen för planerat kejsarsnitt. Jag var nervös när vi kom dit också, men när alla förberedelser var gjorda och vi rullades upp till operationen så släppte allt. Jag var inte nervös längre, vi skulle ju få träffa vår prinsessa som vi längtat så efter. Ut kom hon, men inte skrikande som 99% av alla bebisar gör (självklart!). Men efter lite urrensning av fostervatten kom de där första underbara skriken och några sekunder senare fick jag henne på mitt bröst. Har nog aldrig kännt sån lycka som jag gjorde just då. Hon var det finaste, skrynkligaste, kladdigaste lilla knyte man kunde tänka sig.





Jag kan inte riktigt förstå att det redan gått 6 månader. Det kan Johan. Men jag tycker inte alls det känns som så länge sen. I och för sig har hon hunnit växa på sig lite från de 4 kg hon vägde när hon föddes. Nu är hon stora tjejen med en matchvikt på 10 kg. Här följer lite bilder på vår finaste Cornelia.



2 dagar



3 veckor



7 veckor



2 månader



3 månader



4 månader



5 månader



6 månader

Dessutom har lilla hjärtat namnsdag idag. Linnéa som hon också heter är det idag =) Har firats med potatis- och ärtpuré med lite päronpuré till efterrätt. Det är nog bara att inse att min lilla plutta börjar bli stor. Är lite konstigt det där, när hon var liten tänkte man att "tänk när hon är så och så stor då kan vi gör det och det". Men man borde leva mer i nuet och uppskatta tiden som är just NU för den kommer aldrig tillbaka. Så inget mer sånt tänkande!

Älskar dig Cornelia! Du är det bästa som hänt oss!